LITE KUL UNDER KVÄLLEN
IKVÄLL SKA VI PRATA OM..
Mitt hårfäste som ger upphov till min ändå rätt så ädla panna.
Detta skrev Aftonbladet om höga pannor:
Panna: Hög
Kännetecken: Stort avstånd mellan ögonbryn och pannans övre del.
Karaktärsdrag: Intelligent och akademiskt aktivt intellekt. Dagdrömmer eller för imaginära djupa samtal inne i huvudet. Tänker mycket, framförallt på framtiden.
Gillar hur de framstår mig som smart. Vilket jag är. Eftersom JAG har en HÖG panna. Dessutom fanns där en fråga på tipsrundan om vilken kvinnoform som var attraktivast - och en hög panna fanns med! Låt oss då lista för- och nackdelar med en hög panna.
Fördelar: Jag är smart. Och snygg. Säkerligen en av mänsklighetens skarpaste hjärnor och snyggaste häck även fast detta inte nämndes i Aftonbladet.
Nackdelar: Jag hatar att visa mitt hårfäste (som dock är anledningen till min ädla panna) eftersom mitt babyhår syns och mitt hårfäste INTE är snyggt.
Där tog det slut med nackdelar. Så därmed är jag glad över min höga panna.
SANNINGEN
Okej, jag ska erkänna en sak. Jag pluggade inte igår, och jag lär inte plugga särskilt mycket idag heller. Kanske går igenom ett kapitel. Varför? För att jag känner mig själv. För ca två år sedan fick jag en utmattningsdepression - jag gick in i väggen helt enkelt. Pluggade och tog på mig alldeles för mycket. Satte för höga krav.
Jag har pluggat konstant varje dag sen jag började på universitetet. I snart fyra veckors tid. De välbekanta tecknen på stress börjar visa sig. Eller inte stress, utan på prestationskraven. "Jag kan ingenting, jag har bara en vecka på mig sen är det tenta, måste få 100 % rätt etc. etc.". Det är fel! Jag behöver inte få 100 % rätt, men jag behöver komma i balans. Så därför har jag tagit ledigt från plugget igår, och idag blir det nog också. Så tar jag nya krafter imorgon och resten av veckan tills det är tenta på fredag. Det är inte värt att gå in i samma vägg en gång till:
Shame on you if you fool me once, shame on me if you fool me twice..
LITE GENUSTANKAR
I dagens samhälle (och främst bland bloggare har jag märkt!) är det en väldigt stor genusdebatt. Ordet "hen" bl.a. används eller kritiseras flitigt, och ärligt talat ser jag inget problem med det. Jag själv använder hen ibland.
I alla fall. Poängen i det hela är att det ÄR ett problem, vare sig man vill kritisera eller vara likgiltig inför det.
Jag kom att tänka på genustänkandet häromdagen, när jag gick på stan. Jag la märke att Löplabbet hade en vanlig affär, och precis bredvid den låg Löplabbet tjej. Jag kan inte erinra mig om att vi måste ha en särskilt egen avdelning med särskilda tjejsaker? Nu handlar jag i och för sig inte där, men jag kan en del om sportkläder då min pojkvän är en träningsnarkoman (och handlar på löplabbet).
Varför ska det vara en skillnad på att handla i en sportklädsaffär och vara kvinna? Självklart har vi annan passform, men varför inte ha en Löplabbet man isåfall? Själva namnet Löplabbet tjej pekar ut att män är det normala i sportiga sammanhang, enligt Löplabbet, och att tjejer då får en egen affär. Som en "special edition" som ofta händer H&M, att en designer då och då kommer in och designar deras kläder till budgetpriser. Som något "WOW att detta händer!!!!!!!".....
Jag kan inte kalla mig en särskilt engagerad genusvetare, men vid vissa händelser, som denna, känner jag att det faktiskt finns en del paradoxer i vårt samhälle. Vi säger oss vara för jämställdhet, att kvinnor och män i grunden (förutom fysiken och utseendet) faktiskt är jämlika och förtjänar samma respekt och behandling. I detta fall att inte kvinnor ska pekas ut som något avvikande eller eget i situationer.